Ännu några dagar har passerat. Har skrudat mig i ett gulligt blusfynd jag gjorde i London i somras. Lite romantiskt sekreterarstuk - som käre M dessutom komplimenterade mig för! Har även haft en halvprålig, lite halvpoppig glansblus i fördelaktig färg (har sett att Supernanny har en likadan fast svart, så den duger till och med att vara med i TV).
Tog en sväng ned på stan igår för att fylla på mitt busskort (och inget annat). Men jag kunde ju inte låta bli att smygkika lite i skyltfönstren jag passerade. Alla REA-skyltar är ju nu borta och vårmodet börjar försiktigt visa sig. Som ett gott omen att vintern snart är över lockar det med luftiga färger och ljustvättade jeans.

Jag är personligen ingen vän av pasteller, även om jag har blivit mer positiv till speciellt lite mustigare nyans av rosa på sista tiden. Men slitna jeans, det är en annan sak! Absolut en av mina garderobslaster. Tänk ett par oanvända splitternya jeans som smiter åt runt ett bra ställe om man har gjort sin läxa och gått på tillräckligt mycket spinning. Det är en speciell känsla! Som varar ett par dagar tills formen inte är densamma och knän har börjat formas och så. Så här och nu kan jag ta hål på illusionen att det skulle öka mitt välbefinnande att äga (ännu) ett par! Dags att gosa med vad som redan finns till hands. Lite tvätt och strykning kan som alla vet göra underverk. Inga nya vårutsvävningar här inte!

Bara för att förstå vilka krafter jag kämpar mot kan jag briefa den senaste dokumentären jag såg. Allt i butiker, hotell och annat är uträknat i minsta detalj och flera år i förväg. Så för tre år sedan bestämde någon snubbe i Malmö att jag skulle börja gilla rosa och mycket riktigt. Det fanns till och med en tysk kvinna som skulle skapa en speciell lukt till ett "Swisshotel". Så hon åkte till Schweiz och luktade på granar, kottar, snö och pengar(!) och skapade sedan en doft av det som man använde på hotellet för att ge kunderna den sublima men rätta känslan av Schweiz. Herregud, vi är alla grundlurade!