Idag blev jag intervjuad om min blogg! Roligt att det finns ett spirande intresse för mina regler och min idé. Jag fick tänka efter lite om vad jag egentligen vill och hur jag ska gå vidare. Vidare ska jag ju, för hittills går det så bra och är så lätt, bortsett från den där klänningen jag såg förra veckan. Men det får jag lära mig att leva med.Förmodligen blir reglerna något modifierade efter min Londonresa som kryper allt närmare. Hur, återkommer jag till när det är dags, men det är kul att känna att projektet har en framtid.
Däremot börjar det dra ihop sig till mitt första riktigt politiska inlägg som självklart gäller den ständigt aktuella skoldebatten. Och jag tänker inte debattera lärarnas ansvar och (in)kompetens. Jag vill slå ett slag för mitt favoritämne - geografi och dess framtid. Eftersom det är mitt leverbröd att undervisa om jorden i form av en översiktlig och populärvetenskaplig kurs där fokus ligger på samband mellan människa/natur har jag utvecklat en relation till den. Varje dag på jobbet står jag och lutar mig mot den stora jordgloben som finns i mitt klassrum, men frågan är om jorden kan luta sig mot mig?
I 4,5 miljarder år har jorden existerat och så kommer den lilla människan och tar orimligt stor plats med sina begär efter status och lycka. Idag kännetecknas mänskligheten av fler och mer. Fler av oss och mer resurser till varje individ. Men eftersom vi bara har ett jordklot och inte tre, fyra eller fem som det skulle krävas om alla skulle leva som vi i västvärlden kan vi snabbt räkna ut att något måste förändras. Och det kan ju vara bra att veta varför!
Om jag inte visste allt jag vet om de stora systemen när det gäller berg, klimat och vatten och hur det påverkar människan skulle jag inte sitta här och blogga idag. Jag skulle inte bry mig och inget skulle förändras. Men i nya gymnasieskolan (som ska satsa på hållbar utveckling) har man reducerat geografiämnet och enstaka programinriktningar har det som obligatorisk kurs. Jag gillar inte det inte! Jag tror att det är ett steg bakåt i att skapa en känsla för planeten i folks medvetanden. Att det är en brist förmågan i att kunna se sin litenhet i det stora och skapa en ödmjukhet inför naturens krafter som trots sin styrka visar sig sårbara på ett vis som vi inte har sett de fulla konsekvenserna av.
Eleverna tycker i allmänhet att kursen är mycket allmänbildade och att man "förstår hur allting hänger ihop". Lärarna tycker att det är en kurs som tar upp viktiga saker. Men skolreformatorerna tycker uppenbarligen att den är onödig. Det kan väl inte vara viktigt att jobba med att skapa sig en världsbild i vår globaliserade värld? Ingen har väl nytta av att förstå hur människan påverkar naturen och vad det får för konsekvenser? Och är det inte gammal skåpmat att lära sig "gamla nyheter" som bergartscykeln, kontinentaldriften och det globala vindsystemet? För vi har väl aldrig problem med jordbävningar eller klimatfenomen? - Tydligen inte!
Beslutet är enligt mig kortsiktigt och oupplyst, men icke desto mindre kommer det att bli så. Ibland känner man sig ganska ensam i sin strävan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar